Denna uppsats är ett förarbete för att formulera ett protokoll för provtagning och för bedömning av hygienstatus av ytvatten som ska användas för bevattning av frilandsgrödor. Studiens syfte var att beskriva hygienstatus hos ytvatten med hjälp av heterotrofa organismer vid 22°C, Totalantal koliforma bakterier, fekala koliforma bakterier, Escherichia coli, fekala streptokocker och Salmonella spp. Erhållna resultat jämfördes med tyska DIN 19650 och kanadensiska Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. Försöket gjordes i två odlingar och för varje odling genomfördes två provtagningsserier. En serie bestod av fem provtagningstillfällen vilka genomfördes inom en 30-dagarsperiod.

I Sverige drabbas cirka 10 % av alla patienter som vårdas inom sjukvården av vårdrelaterade infektioner. För att minimera riskerna för både patienter och personal läggs stor vikt vid vårdhygien, i syftet att minska förekomsten av smittoämnen. Vårdhygien tros även vara en avgörande faktor för att begränsa den globala spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.Syftet med studien var att undersöka om ett ytdesinfektionsmedel med kvardröjande effekt kunde leda till signifikant minskning av förekomsten av bakterier i en aktiv vårdmiljö jämfört med det rutinmässigt använda ytdesinfektionsmedlet. Båda ytdesinfektionsmedlen var isopropanolbaserade. Prover togs från 14 tagytor i enkelrum med sluss som städats med respektive medel på en vårdavdelning.

Denna uppsats är ett förarbete för att formulera ett protokoll för provtagning och för bedömning av hygienstatus av ytvatten som ska användas för bevattning av frilandsgrödor. Studiens syfte var att beskriva hygienstatus hos ytvatten med hjälp av heterotrofa organismer vid 22°C, Totalantal koliforma bakterier, fekala koliforma bakterier, Escherichia coli, fekala streptokocker och Salmonella spp. Erhållna resultat jämfördes med tyska DIN 19650 och kanadensiska Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. Försöket gjordes i två odlingar och för varje odling genomfördes två provtagningsserier. En serie bestod av fem provtagningstillfällen vilka genomfördes inom en 30-dagarsperiod.

Det här examensarbetet har gjorts i samarbete med företaget Simris Alg. Fokus har varit på att förhindra sedimenteringen av företagets kosttillskott av mikroalger. Sedimenteringen har förebyggts med olika förtjockningstillsatser där salt från en makroalg var den tillsats som gav bäst resultat. Tillsatserna blandades direkt i biomassan och utvärderingen gjordes i olika tillfällen under en vecka.Mikrobiologiska tester gjordes för att säkerställa kvalitén på biomassan. De tester som gjordes var för totalantal bakterier, Enterobacteriaceae och Vibrio.

En del i debatten om att minska matsvinnet diskuterar nyttan av att sänka kyl- skåpstemperaturen, för att undvika att mat förskäms. Den här studiens syfte är att undersöka fördelarna och förbättra hållbarheten på mjölk genom att förvara den i en lägre temperatur, ur ett mikrobiellt och sensoriskt perspektiv. Miljöaspekten kommer också beröras kort. Hållbarheten studeras genom att lagra mjölk i 4 ?C och 8 ?C i två veckor och analysera den mikrobiologisk genom att räkna totalantal bakterier och värmeresistenta bakterier och sporer.

Syftet med denna studie var att undersöka den antibakteriella effekten hos ett polyestertyg med tunna invävda koppartrådar. Frågeställningen som skulle besvaras var ifall koppartyget hade en baktericid eller bakteristatisk effekt. Koppartyget är ännu i prototypstadie och om det visar sig ha antibakteriella egenskaper är det tänkt att användas inom klinisk verksamhet för att förhindra bakterietillväxt i sår och andra känsliga lokaler. Koppar är ett essentiellt spårämne, men har också antimikrobiella egenskaper som utövas genom ett brett spektra av mekanismer där skador på cellmembranet är en av de viktigare. Metoderna som användes för att inokulera bakterier på tyget var absorptionsmetoden, där en näringsbuljong innehållande Staphylococcus aureus ATCC 6538 pipetterades på tygproverna, och transfermetoden där tygproverna trycktes mot en agar som racklats med peptonsaltlösning innehållande S.

Mjölken för tillverkning av dessertostar genomgår ibland inte pastörisering, det gör att det finns risk för patogena bakterier i ostarna. Då vattenaktiviteten i dessertostar inte minskar tillräckligt på grund av kort lagringstid ger det goda förhållanden för bakterier att överleva. Författarna har därför valt att genomföra en bakteriologisk undersökning av franska dessertostar tillverkade på opastöriserad mjölk. Vi har även beaktat EU:s och Statens Livsmedelsverks (SLV) riktlinjer för att fastställa ostarnas bakteriologiska kvalité. Författarna har använt sig av en laborativ metod genom att utföra en bakteriologisk undersökning.

Stafylococcus aureus, Stafylococcus epidermidis, Escherichia coli, Streptococcuspyogenes och Bacillus sp. är bakterier som förekommer i vår normalflora eller runt om ivår omgivning. De är i de allra flesta fall harmlösa men kan orsaka sjukdom ifall dehamnar i t.ex. sår eller kontaminerar mat. Vissa av dessa bakterier har även en tendens attutveckla resistens mot antibiotika, infektioner orsakade av resistenta bakterier kan bliallvarliga och väldigt svåra att behandla.

Stafylococcus aureus, Stafylococcus epidermidis, Escherichia coli, Streptococcuspyogenes och Bacillus sp. är bakterier som förekommer i vår normalflora eller runt om ivår omgivning. De är i de allra flesta fall harmlösa men kan orsaka sjukdom ifall dehamnar i t.ex. sår eller kontaminerar mat. Vissa av dessa bakterier har även en tendens attutveckla resistens mot antibiotika, infektioner orsakade av resistenta bakterier kan bliallvarliga och väldigt svåra att behandla.

I Sverige drabbas årligen många mjölkkor av mastit, vilket medför stor kostnader för lantbrukaren och lidande för kon. Genom att först välja ut vilka kor som är intressanta för provtagning och framodling av bakterier i mjölken kan man senare upprätta en mjölkordningslista och på så vis förebygga mastiter. Målet med detta examensarbete är att öka kunskapen om olika mastitbakterier och hur man själv kan förebygga sjukdomsfall av mastit. I litteraturstudien har fakta sammanställts om de olika bakterierna, hur de tar sig in i juvret och hur de kan förebyggas. För var bakterie anges även en lista med konkreta åtgärder och vad man bör göra då kon har insjuknat. Provtagningen har skett på gården Lillegård som har problem med många sjukdomsfall av mastit. Under två tillfällen har utvalda kor från Lillegård CMT-testats och vid behov togs mjölkprov för framodling av bakterier.

Stafylococcus aureus, Stafylococcus epidermidis, Escherichia coli, Streptococcuspyogenes och Bacillus sp. är bakterier som förekommer i vår normalflora eller runt om ivår omgivning. De är i de allra flesta fall harmlösa men kan orsaka sjukdom ifall dehamnar i t.ex. sår eller kontaminerar mat. Vissa av dessa bakterier har även en tendens attutveckla resistens mot antibiotika, infektioner orsakade av resistenta bakterier kan bliallvarliga och väldigt svåra att behandla.

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

Den här studien genomfördes i Borlänge kommun på uppdrag av miljökontoret kommunen. Syftet med studien var att kontrollera kvaliteten på is och dryck från livsmedelsverksamheter ur ett mikrobiologiskt perspektiv. Det har tidigare genomförts liknande studier i andra kom-muner och de studier som författaren granskat har visat att en stor del av is från ismaskiner och vatten från dispensers och barpistoler inte är av tillfredsställande kvalitet. Därför var det intressant att undersöka hur den mikrobiologiska kvaliteten på is och dryck var i Borlänge kommun. För att undersöka detta togs det prover på is från ismaskiner och på vatten, kolsyrat vatten samt läsk från dispensers och barpistoler. Analyser av proverna gjordes av ALcontrol i Karl-stad och den analysmetod som användes var DVM002 som är ett mikrobiologiskt normalpa-ket som används för mikrobiologisk normalkontroll hos användare.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier utgör ett hot mot mänskligheten. Då spridning vanligtvissker inom vården ligger ett ökat ansvar på sjuksköterskans preventiva arbete för att förhindrasmittspridning. De vanligaste multiresistenta bakterierna, vilka nämns i denna studie är:Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), Vancomycinresistenta Enterokocker(VRE), Multiresistent Tuberkulos (MDR-TB) samt Extended spectrum beta-lactamase (ESBL).Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att erhålla en översikt av sjuksköterskans ansvarinom ämnet multiresistenta bakterier. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolvvetenskapliga artiklar, vilka hämtats från databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Resultat:Resultatet av artikelgranskningen visade tydligt omgivningens betydelse för minskadsmittspridning och vikten av god vård.